Elin - Mamma till Elvira

Idag är det en sån där typisk tråkig måndag, Elvira vaknar kl 05,  det duggar ute, har veckohandlat och har tagit tag i skolan efter helgen. Har suttit och skrivit/läst om vad man som pedagog kan göra för barn i utsatta situationer i hemmet och det gör så ont i hjärtat att det finns så många barn som inte alls har en trygg och kärleksfull uppväxt. 
Jag har så svårt att förstå hur man som förälder kan utsätta sina barn för fysisk och psykisk misshandel. 

Jag började tänka på Elvira. Denna underbara och älskade unge som kryper upp i sängen på morgonen, tittar på mig och säger "Mamma, jag är här nu. Dags att vakna, vi ska ha morgonmys" och sen lägger hon sig under täcket och vill kramas en stund innan det är dags för välling.
Varje morgon och kväll frågar jag Elvira "Hur mycket älskar mamma dig?" och hon svarar alltid "Världen" 
och jag svarar då precis som alltid, "Exakt, mest av allt i hela världen" 

 

 

Hur kan man skada ett sådant underbart barn? Ett barn som bara vill bli älskat av sina föräldrar.
Alla barn är fantastiska, tills föräldrarna bryter ner dem bit för bit tills barnen får en förvrängd uppfattning om omvärlden och det är så orättvist för barnen har inte valt sina föräldrar. De har inte valt det livet och ändå är det de som får kämpa och får försöka lista ut hur de ska kunna överleva. 

Så till alla som har gått eller går igenom en utsatt situation: 
- Det är/var inte ditt fel
- Du är inte ensam i din situation
- Det är tillåtet att prata högt om
- Du kan inte bota dina föräldrar
- Du har rätt att må bra.